Griffonträff

I söndags var jag med om nåt jättekul. Matte och jag körde tillsammans med Tina och mina kompisar Murphy och Jackson till ett ställe som heter Köpingebro. Där bor Jennie och hennes flock och dom har en jättestor, härlig trädgård som vi fick springa och leka i. Guuuuuu vá kul vi hade! Lea kom dit med Kajan och Irma men min fjälla Tiffany fick stanna hemma och vila. Hon ska inte överanstränga sig för hon är nämligen rund om magen nu efter vårt amorösa äventyr i min koloni :-))
Däremot var det en söt liten dam som hette Mini som hade fått de grå tinningarnas charm. Åsså vá där en snorvalp som hette Bilbo. Jag är ju normalt inte så förtjust i valpar men måste erkänna att han var ganska kulig. Nu var han ju inte pytte-pytteliten heller och han hade fått vuxna intressen !! :-)) !!

7 killar och 2 tjejer var vi sammanlagt räknade jag till och så 5 mattar. Vädret var fint till att börja med men sedan öppnade himlen sig. Tur att Jennie hade ett väl tilltaget uterum som vi kunde vara i.

Mattarna drack kaffe och åt en (sa dom) underbart, ljuvlig kladdkaka som Jennie bakat och till den hade dom vispgrädde! Vi hade sån tur så det blev grädde över och vi fick smaka rejält av den allihop - WOW vilken höjdardag!

Alfons berättade för oss att han varit lite halt och egentligen inte fick springa men dagen till ära fick han gå som han ville och han haltade inte ett dugg och han hade inte ont heller sa han. Hoppas att det inte kom nåt efteråt för vi ska träffas på söndag och tävla i agility Alfons, Murphy och jag.

Usch vá matte blev nervös nu när jag nämnde det :-)

Vilken weekend :-)

Ja så har man varit med tre blondiner på en liten tripp till Oslo. Jajamensan. Och dom var det riv i ska jag säga. Innerst inne tror jag att dom föll för min charm (tjejtjusaren Allan brukar charma tjejerna, hmmmm) men dom ville ju inte visa det såklart. Så emellanåt gjorde dom små låtsasattacker för att hålla skenet uppe - ja förresten en gång fick jag nog ett litet nyp i ändan - säkert inte meningen - så då var jag på min vakt en liten stund. Men sen blev det ganska avslappnat igen. Vi blev ganska bra kompisar till slut men tro inte att det var någon romans - ahhhh nääää.

Ja vi skulle ju såklart på den därade utställningen. Jag och två av blondisarna skulle visas upp. Blondinerna var skitduktiga o snygga så dom åkte hem som nyblivna norska champions med Cruftskvalificering o Norsk Vinnartitel o hela baletten. Det var jätteroligt. Ja d.v.s. för mattarna alltså. Blondinerna själva brydde sig inte det minsta om färggranna band o rosetter o pokaler o sånt. Det gööööör man ju bara inte när man är hund. Vi har ju helt andra värderingar - vi är ju lite smartare än dom.
Min matte var inte sååååå glad som dom andra mattarna för jag fick "bara" en andraplacering i bästa hanhundsklassen med reservcacib. Reserv - va då reserv? - det var ju det riktiga hon ville ha, och ett cert såklart så jag kunde bli norsk och nordisk champion. Men det smög sig. Och dag nummer två fick jag jättefin kritik men inte ens ett ck - tur att min matte älskar mig för den jag är :-)

Kolla här på bilden så gott jag sussade på mattes dunkudde när vi körde hem.