Äntligen - vår första pinne!

Då var det dags för agilitytävling i går och det var ju faktiskt ett tag sedan. Det var på tiden tyckte jag för agility är det roligaste jag vet. Vi åkte tillsammans med Tina, Murphy o Jackson och Anneli o Nisse. Tina hade lånat Niclas stora Volvo för att vi skulle få bra med plats. Väl framme i Råådalen var det ont om parkeringsplatser men vi hade tur (ja var det tur egentligen??) eftersom en bil lämnade platsen innanför grindarna och då ställde vi oss där. Undvek hörnet som redan såg geggigt ut och det var djupa spår i gräset. Men där vi ställde oss såg det fast och bra ut. Vi sammanstrålade med Tove, Amadeus och Beertje som redan var på plats och hade slagit upp sitt tält. JAG personligen är ju inte överförtjust i killar av min egen ras så vi glodde lite svart på varandra och skällde lite. Ja jag erkänner att jag är väldigt uppspelt precis när vi anländer till en tävlingsplats och har nog taggarna lite extra utåt just då och då kommer väl ett o annat skall över mina läppar som borde stannat inne men jag har ju så svårt att styra mina känslor...... Men det lägger sig efter en stund och matte kämpar med det. Vi började med hoppklassen och där var 43 som kom till start. Jag tänkte som så att nu ska jag visa matte att jag faktiskt kan, så jag fokuserade på djup koncentration på min uppgift och det gick strålande. Felfritt lopp - hurra vá já e bra - och vi blev tvåa i klassen. Det var faktiskt bara två felfria i hela klassen. Men en sak förstår jag inte. Matte pratar om en pinne som man vinner och jag trodde såklart att det var nåt gott som man skulle få då men ack nej, inte minsta lilla ätbara pinne. Hm... märkligt. Däremot fick jag såklart massor av godis av matte sedan och mycket beröm. Agilityklassen gick inte lika bra om man säger så. Tror att matte tog ut mig lite för tidigt så jag blev lite trött på att stå och vänta så länge. När det inte händer något blir jag lite lat, faller liksom in i en annan roll. Sen misstänker jag att matte var så nöjd med hopploppet så hon la inte så mycket krut i agilityloppet och då blir jag också lite nonchalant såklart. Efter prisutdelning blev det så dax att köra hem. Inte helt problemfritt att köra ut från vår parkeringsplats. Framhjulen grävde genast ner sig i dyngan och Tina provade på alla sätt och alla håll med hjulen medan Anneli och matte knuffade (vilket kostade matte en spricka i ett revben - mobilen i bröstfickan kom emellan mattes tyngd och bilen, huuuuur kan sånt bara hända?) Dessa tre damer kämpade på medan folk passerade och gav dem käcka tillrop som "gasa inte så mycket för då gräver den ner sig mer" och "ha hjulen raka istället" men tror ni att någon var villig att hjälpa till att knuffa? Till slut kom en vänlig dam självmant och strax efter en man och med deras hjälp kom vi loss hur lätt som helst. Sen hade matte och jag en riktig myskväll med lite extra godis - det gillar jag. Ha det gott kära vänner - vi ses och hörs!

Sköna måndag.......

Jaaaaa det tycker jag faktiskt för idag har matte tvättdag plus att hon jobbar så då kan jag få vila ut efter helgens strapatser.

I fredags eftermiddag kom min brorsa Camillo ner från Stockholm och hälsade på. Med sig hade han också matte Christina och husse Sid. När vi var yngre var vi jättekompisar och lekte och hade kul men nu när vi är karlakarlar så nästan hatar vi varann. Matte säger att jag inte än nån ängel direkt vad gäller umgänge med andra hanhundar men Camillo är faktiskt ännu värre än jag. D.v.s. oss två emellan för andra hanar kan han komma överens med men mig hoppar han på stup i kvarten. Stackars lilla mig, tycker ni inte det?

Det har blivit tradition att dom kommer hit och så går vi på Ribersborg tillsammans och kollar in (och deltar ibland) alla begivenheter under den härliga häst- och hundfesten som varar i dagarna tre.

Ja nu har man ju gått och blivit rallylydnadshund också! Vi tävlade för första gången i Eslöv i juli och då fick vi godkänt. Så i fredags kväll var det dags för vår andra tävling i rally och den gick av stapeln i Sjöbo. Där blev vi också godkända och så var det då dags för den tredje tävlingen i Burlöv i lördags. Ta mej tusan om jag inte gick ordentligt där också (matte dabbade sig lite som vanligt) så vi fick godkänt på vår tredje tävling och därmed en ny titel och uppflyttning i fortsättningsklassen. Det var jätteroligt tyckte matte och då tyckte ju jag det också såklart. Jag frågade matte hur titeln lyder men hon hade inte riktig koll - RL....nånting.

Igår, söndag, då skulle vi bara vandra runt på Ribersborg och kolla alla uppvisningar m.m. Men tror ni inte att Camillo o jag åkte på att vara med i tävlingen om dagens mest välskötta hund - joooodå minsann. Den har jag varit med i två gånger tidigare och då vann jag första gången och andra gången blev jag tvåa. Domaren blev alldeles lyrisk över mina korta klor och rena, fina tänder (samma sa hon om Camillo). Ovanligt att dvärghundar har så fina tänder utan tandsten vid fyra års ålder sa hon. Jag fick full pott i poäng och Camillo fick ett poäng mindre för han har ju varit inlagd på sjukhus och sen fick han inte motionera så mycket så han har lagt på sig nåt hekto för mycket. Det gillade inte domaren. Nåväl - vi gick till final båda två och i slutstriden vann jag (18 kg hundmat!!!!!!!! som jag delade med min elake brorsa såklart) första priset och Camillo kom på delad femteplats.

Sen propsade matte på att Christina skulle gå med Camillo och ta Hundförarmärket men se det ville hon inte för hon har inte tränat Camillo så han kan inte ett endaste kommando - inte ens sitt. Och Christina har tävlat i lydnad med schäfrar tidigare så hon har lite prestationskrav på sig själv och vill inte "skämma ut sig". Men husse Sid tog Camillo och gick in i ringen (medan Christina gick o gömde sig för hon skämdes) men ut kom dom minsann med ett Hundförarmärke! Enligt Christina så är Sid absolut ingen "hundförare" utan hans främsta merit är att kela med hundarna och bjuda dom på godis. Ingen dålig merit om ni frågar mig! Så han retade ju såklart Christina med sitt nytagna märke haha.

Ja sen var vi med i rasparaden för att visa upp vår ras såklart och för det fick jag en påse godis - hurra!

Och efter det körde Camillo & Co hem igen och vi hälsade på hos mormor och morfar och slutligen bar det av mot hemmets lugna härd.

Här är jag alltså nu och ska bara vila och ha det skönt heeeeeela långa dagen.

På lördag är det tid med agilitytävling i Råådalen så efter den återkommer jag med ny rapport.

Ha det gott mina vänner!