Vårt första "nollade" lopp!

I söndags var matte och jag på Söderåsens BK i Ljungbyhed och tävlade i agility. Min kompis Murphy och hans matte Tina var också med. Jättekul! Tina har justerat sina fötter lite så hon har inte kunnat springa på ett tag så dom har legat lågt på tävlingsfronten. Men nu äntligen var dom med!

Som vanligt när Tina och matte kör ihop så är dom väldigt väl förberedda vad gäller vägen dit. Tina har GPS och matte kollar vägbeskrivning på Internet. Och ALDRIG säger dom samma sak :( Det resulterar i att varje gång tillhör en liten felkörningsrunda så det kalkylerar dom numera med i tidsplanen. Så även denna gång givetvis.

Vi kom i alla fall i hygglig tid och bestämde oss för att slå upp vårt lilla tält fall utifall att.....

Min brorsa Camillo och hans matte och husse var på besök från Stockholm så dom hade också kommit dit för att kolla oss. Nu är ju inte Camillo och jag såta vänner längre - tvärtom - till mattarnas stora besvikelse. Vi har båda kommit över lekåldern och tar livet på större allvar nu.

Nå i alla fall så tillbaks till tävlingen. Jag gjorde som vanligt en heroisk insats och mattes insats blev mera...ja vad ska jag säga.... blek kanske?
Vi började med agilityklassen och där fick vi faktiskt till vårt allra första nollade lopp på officiell tävling! Yes!!! Men av någon anledning så sprang jag inte riktigt lika fort som jag brukar så vi fick förargliga 2.7 i tidsfel. Ajajajajaj iiiinte bra :( Slutade med en åttondeplacering och det var matte fruktansvärt nöjd med sa hon.
Sen kom hoppklassen. Den var i och för sig rolig men jag var inte så jättemycket på hugget så jag gick inte på maxfart. Dessutom gick jag ur slalomen (ajajaj oj vad det blev fel) så slutresultatet blev 5 fel och något ynka tidsfel:( Undrar vad matte gjorde för fel där i den klassen? Hur som helst slutade vi på en åttondeplats i den klassen också.

Slutet gott - allting gott. Matte jättenöjd och då är jag det också.

Sen körde vi hem - efter Tina´s GPS´s anvisningar och då blev det raka spåret :)

Kvällens träning på TBK

Jag är så stolt över min lille son Chivaz så jag kan spricka! Såg honom gå rallylydnad med matte Anneli ikväll ute på klubben. Oj så duktiga dom var :))

Sen tränade matte och jag lydnad och jag var lite kass i några moment för jag blev lite störd av olika grejer så mitt fokus var inte riktigt där det skulle (förlåt matte). Sen blir jag lite ledsen när matte blir missnöjd och då blir det ju ännu sämre. MEN sen så spottade jag i tassarna och kom igen starkt till hennes stora förtjusning. Gjorde både ruta och vittringsprov med stor bravur minsann - hurra!! Och som ni förstår öppnade matte rejält på korvgömman då - mums :))

Här kommer lite bilder. Här kan ni se hur min kompis Terra blev fullständigt tröttkörd av sin matte Lena. Nä jag skojar bara, Lena är jättesnäll. Hon och jag har ett korvförhållande <3

Koloniliv och agilitytävling

Nu ska jag berätta för er vad jag gjort i helgen. I fredags var det jättefint väder och då hade min matte bestämt med våra kompisar Chris och Tyson (som för övrigt också har koloni i vårat område) att vi skulle vara hos oss och äta upp en paket kräftor som legat och bränt länge i frysen. Matte har varit jättesugen men det har liksom inte blivit nåt bra tillfälle - förrän nu. Vi bestämde att vi skulle träffas på eftermiddagen, eftersom vi skulle iväg och tävla i Lund på söndagen. Man ville ju vara fräsch då som ni förstår. Åh så mysigt det var, vädret var kanon och Tyson och jag njöt i fulla drag bara av att ligga och rulla oss och mysa i det nyklippta gräset. Och givetvis fick vi också smaka av bordets läckerheter. Ja ni kan själva se på fotona så mysigt det var. Vackert är det också nu med syrener och allehanda blommor - även om vi inte har så många för det ska vara lättskött säger matte - och den skira grönskan. Guuuuuud va jag trivs nu vid denna årstiden! När kräftorna med tillbehör var uppätna och mattarna druckit ett antal glas vin (ja gu vet hur många??) så blev det kaffe och smarriga kakor. Sen cyklade matte o jag hem men Chris o Tyson övernattade för första gången i sin stuga. Mysigt! Det hade vi också gjort om vi inte skulle iväg på tävling nästa morgon. Next time.... Ja sen var det ju tävlingen då på söndagen. Vi (läs matte) diskade oss i båda klasserna men det finns bara ett bevis för hoppklassen blev aldrig filmad. Beviset för min mattes fadäser och min enastående förmåga att lyda hennes minsta vink kan beskådas här. Men - som vanligt - jag förlåter henne för vi älskar ju varann :)) Och så lovar hon varje gång att bättra sig och den går man ju på för man vill ju så gärna tro det :) Ha det bra mina vänner - vi ses och hörs!

Vi var inte så bra idag :(

Då kommer här en liten rapport från lydnadstävlingen i Lund idag. Efter att matte kollat två olika väderleksrapporter på Internet under minst 14 dagars tid, tog hon beslutet att vi skulle köra till Lund idag. Det var dock högst osäkert om vi skulle delta eller ej, eftersom de båda väderleksrapportörerna inte kunde enas om huruvida det skulle regna i Lund under förmiddagen eller ej. Bestämdes i alla fall att vi skulle köra dit (i sällskap med Lotta och Ella som ville kolla tvåan eftersom dom nu ska ut i den) och kolla läget på plats så att säga. Vi blev upphämtade ganska tidigt och här regnade det när vi lämnade Trelleborg. Efter den sedvanliga lilla felkörningsrundan anlände vi till tävlingsplatsen i god tid. Och - WOW - vilken tävlingsplats säger jag bara!!! Rena drömmen! Kortsnaggad gräsplan, fyra stora ringar som var färdigställda, rutor som var rejält markerade med plastband, ja dom hade t.o.m. en liten (nåja, ska man vara petig borde den varit aningen tunnare till plattnästa hundar - fast OK)och tält för mattarna och hussarna att gömma sig i under platsliggningen. Bravo Lunds BK!! Ella och jag vaktade bilen medan Lotta och matte gick en sväng och kollade läget. Min matte konstaterade att gräset var ju för all del fortfarande vått men det var en dryg timme tills vår klass skulle börja och vår ring låg i solsken så utsikterna att den skulle torka upp var goda. Det var ganska varmt och skönt, i alla fall när solen var framme. Matte bestämde sig för att anmäla oss och när det blev tid för lottning så fick vi startnummer 5. Ganska bra nummer. Matte fotograferade vårt protokoll så det kan ni få se, och Lotta filmade med mattes kamera så det kan ni också kika på om ni vill. Inte toppkvalité på filmen direkt men men.. Först började vi ju med platsliggningen såklart men nytt för mig var att matte gick in i ett tält! Har jag aaaaaldrig varit med om. Men hon brukar ju komma tillbaka så jag tog det med ro. Fast domaren påstod att jag var "en liten aning orolig och tittade både åt höger och vänster". Amenva, jag måste väl få kolla vem som ligger vid sidan om mig och sen tittat jag bara rakt fram dit matte gick. Så vi fick bara en 9:a på platsen p.g.a. det. Ja det var ju inte så kul, får tänka på det en annan gång. Fler bortförklaringar: Det lilla vi tränat senaste veckan har bara varit tempo för att jag ska hänga med i svängar och vändningar och då tränar vi inte halterna för dom "kan" jag ju. Resultatet av det blir att jag glömmer mig när matte stannar. Ska säga till henne att vi nog får träna någon enstaka halt också trots att vi mest tränar på att hänga med bra. Därav det dåliga betyget på fritt följ. Ja - sen får jag väl tvingas erkänna att ibland tycker jag helt enkelt att det blir andefattigt att bara gå och gå och gå så då blir det ju lite släp såklart. Inkallning med ställande var på maximala 35 meter och jag sitter såklart fint kvar och väntar. Men nu var det såhär att matte stod i motvind (tänkte ju inte HON på)och hon håller alltid en hyfsad ton till mig så jag hörde helt enkelt inte när hon sa "kom" utan jag sitter kvar som om ingenting hänt. Då blev hon tvungen att kalla en gång till - lite högre - och DÅ hörde jag och kom naturligtvis snabbt och villigt. Men när hon sen sa "stanna" så var jag litet uppeldad för att hon låtit mig vänta så länge så jag stannade inte tillräckligt snabbt. Måste ha varit över 5 meter. Då förstod jag ju själv (eftersom jag är en klok liten hund) att vi skulle få en nolla på detta momentet, och eftersom det kliade alldeles kopiöst så tänkte jag att jag kan lika bra stanna och klia mig här innan jag går in och sätter mig fot så är det gjort innan nästa moment. Så tänkte jag alltså.... Apporteringen blev heller inte så lyckad. Som sagt - aaaaaningen tjock - och jag var nog liiiiiite okoncetrerad där plus att jag tycker att sprillans nya apportbockar inte är så lockande. Ja inte om nån annan nyss har dreglat ner dom heller. Går och väntar på att man ska få ha sin egen apportbock för det är ju ohygieniskt och stor smittoriskt att vi ska behöva ta samma eller hur? Annars är jag naturligtvis jättebra på apportering! Fråga matte om ni inte tror mig. Ja detta var det mindre bra, men sen var det ju helt OK på dom andra momenten. Rutan ska vi bara inte tala om, matte var överlycklig när vi fick 9,5 poäng på den. Hurra! Men frågan är om inte det bästa av allt var domarens kommentar på "helhetsintryck". Slutresultatet blev i alla fall ett 2:a pris och 145 poäng. Attans förargligt att det inte blev ett förstapris såklart, men matte var ändå vid mycket gott mod när vi körde hem och jag fick massor av beröm och godsaker. Ha det så gott mina vänner!

Jägersro Galopp

Igår kväll var första gången för denna säsongen som matte och jag hade tid att gå på galopp. Det var jättekul som vanligt men på slutet tyckte jag att det blev lite drygt och så började det kurra i magen. Det var nämligen hela 11 st lopp så det drog ut på tiden. Fast man blir ju bjuden lite då och då på än det ena än det andra men man längtar ju efter ett rejält mål hemma i sin egen skål.

Matte och hennes kusin Kerstin (som är jättesnäll mot mig och bjuder på en massa godsaker, hon hade t o m en liten paket kex speciellt till mig) diskuterar mycket om vilka hästar de skall spela på. Ibland har dom tur och ibland inte. Igår lyckades dom pricka in en vinnare i alla fall men dom hade flera stycken som gick in som tvåor men det har man ingen glädje av när man spelar vinnare. Ja som ni har har jag snappat upp en del för jag har varit med många gånger på Jägersro.

Igår hade dom hundkapplöpning också, ett lopp. Det var några långbenta, taniga saker som sprang. Fort sa publiken men jag säger bara det; om dom hade låtit mig springa med där skulle dom minsann få sett vad fort är! Eller...... nåja - i förhållande till storlek i alla fall :)

Klockan blev jättemycket innan vi kom hem, och när jag fått min härliga kvällsmat så föll jag ihop i en hög i fåtöljen och snarkade. Då var jag jättetrött men lycklig efter en härlig dag.

Händelserik vecka.........

......får man nog säga att det varit. Puh! I måndags körde matte och jag ut till TBK för att möta upp med Agneta och Ecco f.v.b. till Janstorp. Där skulle vi (ja d.v.s. mattarna såklart) träna agility för Åsa Emanuelsson och hennes Dennis.Åh så härligt dom bodde ute på landet! Men usch vad kallt det var. Vi fick vänta i bilarna medan våra mattar pratade en massa först och sen fick dom "gå banan". Det var en uppbyggd agilitybana som dom fick 5 ynka minuter på sig att gå. Och min stackars matte som tycker att normala 8 minuter är alldeles på tok för lite. Hur som helst så lyckades hon klara av att komma ihåg den (nåja - sånär som på en ynka liten tunnel då...) och när dom 3 stora hundarna sprungit så var det vår tur, d.v.s. kompisen Nisse och jag. Jag tyckte att jag sprang på ganska bra och det tyckte Åsa o Dennis också, men mattes handling och vägval hade dom givetvis synpunkter på. Ja ska jag vara rättvis så hade dom nog synpunkter på alla mattarnas prestationer. Så efter "korrigering" av mattarna så skulle det springas en gång till. Då blev vår runda inte så bra eftersom min matte bara kan koncentrera sig på en sak i taget, hon tänkte mest på hur hon skulle springa och var hon skulle befinna sig vid de olika hindren och såklart hade hon ingen tid över att visa MIG vad jag skulle göra - typiskt! Får väl finna mig i mitt öde - att vara en duktig hund till en oduglig förare - men OK, det finns värre här i livet. Vi har ganska kul tillsammans i alla fall. Och jag har ju vant mig vid henne.
Sen var det samma sak igen med en hoppbana. Min matte tyckte att det var vansinnigt bra och givande men jag måste erkänna att jag nästan frös häcken av mig för det var verkligen kallt. Matte hade tagit med mitt tjocka fleecetäcke, som tur var, men allt som sticker ut utanför täcket fryser man ju om. Kan bara säga till dom som tvivlar att när vi återvände till vår parkerade bil på TBK så var matte tvungen att SKRAPA IS PÅ RUTORNA innan vi kunde köra därifrån!!!!

Mitt i veckan blev det lite lydnadsträning och tragglande av rutan (vad meeeeeenar hon med rutan egentligen????????) för vi skulle ju tävla i lydnadsklass 2 i Svedala på söndagen.
Vi skulle möta upp kl 9.00 men matte vill alltid vara i god tid (för att jag ska hinna vakna säger hon) så vi var på plats redan kl 8.00 - d.v.s. gott om tid att rasta mig och "känna in" tävlingsplatsen. Det visade sig bli en varm dag, vilket passar mig på platsliggningen men OK, jag blir ju aningen loj sen - framför allt i det fria följet som jag tycker är skittråkigt om sanningen ska fram.
Måste säga att jag tycker att det är roligare att tävla i lydnad nu när matte inte är nervös längre, hon var så konstig i fjor så jag kände knappt igen henne.
Nå i alla fall så började vi som vanligt med lottning och vi fick nr 7, vi var totalt 8 stycken i klassen. Vi gick in och ställde upp för platsliggning och till höger om mig låg en jättesnygg collietjej (Isa) med långt, svart/vitt hår. På min vänstra sida låg en sheltiekille som verkade hygglig tyckte jag. När matte sa "ligg" så lade jag mig såklart lite snett åt höger så jag kunde ligga och vila ögonen på snyggingen (man är väl inte dum) dom 3 minuterna som matte gick och gömde sig.
Innan jag visste ordet av hade 3 minuter gått och alla mattarna och hussarna (hussen förresten, tror bara det var en) kom tillbaka. Jag fick jättemycket beröm av min matte för att jag låg stilla och fick 10 poäng, så när vi kom ut till "basen" (vår ryggsäck) så fick jag jättemycket korv :-))
Sen fick jag vänta och vänta och vänta. Matte filmade min kompis Terra och hennes matte Lena som var nummer 4. Terra blev nog lite varm och trött, eller kanske hon bara blev uttråkad, för hon var inte alls på hugget. Jag kände faktiskt nästan inte igen henne för hon är alltid superduktig på träning.
Så småningom blev det vår tur och jag tyckte det var ganska kul faktiskt. Ja OK då, sista halvan av fria följet blev tråkigt och traggligt och ingen korv kom det fram så då började jag misströsta lite. Men sen blev det fart på momenten och man fick göra kuliga saker så då vaknade jag till. Överraskade min matte med att göra alla momenten, t.o.m. rutan, så hon var jätteglad = mer korv :-))

Döm om vår förvåning när vi fick veta att vi fått uppflyttningspoäng (171,5 p) och blivit tvåa i klassen! Det roliga var att vi tre som låg plats ihop blev etta, tvåa och trea i klassen - konstigt!

Så nu är jag m.a.o. uppflyttad i lydnadsklass 3 - hurraaaaaaa! Men min matte envisas med att försöka få LP II för hon är ju så glad för titlar - ja d.v.s. på hundar! Så vi får väl ut och kämpa och se om jag kan ro ihop 2 förstapris till i tvåan så hon blir nöjd.

Dagen på Svedala BK slutade med att Lena o Matte drack en liten flaska bubbel för att fira mitt förstapris. Det är en sedvänja som vi alltid haft i utställningsringen. När någon vann certifikat så dracks det bubbel och det tycker matte att vi ska göra även i lydnaden och på agilityn. Ja - varför inte? Bara jag får min korv o mina köttbullar !!!

Ute med kompisarna

Idag fick jag äntligen träffa mina kompisar Murphy och Jackson och deras matte Tina, det var längesedan känns det som. Tina har opererat sina fötter och har mer eller mindre varit bunden till sitt hus i 6 veckor så det har inte blivit några promenader.

Men äntligen kunde Tina promenera och då gick vi tillsammans i Albäcksskogen och där fick vi springa lösa ett litet tag - härligt! Sen gick vi till min koloni och vilade ut lite efter promenaden. Vi kommer ganska bra överrens vi tre - bara jag får bestämma :-)
Jag var tvungen att säga till Murphy när han hittade en plastkruka som matte tydligen glömt i rabatten. Han började leka med den och bita sönder den men det kunde jag såklart inte låta honom göra så jag fick ta till brösttoner. Då svarade den fräcke gynnaren och då kom vi på båda två samtidigt att det är inget kul att bråka så vi lade ner hela diskussionen. Sen var allt frid o fröjd igen - härligt!