Tjohoo - årets första agilitytävling!

I arla morgonstund bar det av ut till Gislöv för att möta upp med mina kompisar Mira och Nisse och deras matte Anneli. Sen gick färden vidare till Ystad för en inofficiell agilitytävling. Matte hade anmält oss till agility- och hoppklass 1 men lät bli att anmäla till öppenklasserna. Hon har nämligen ett litet navigationsproblem. Fyra olika banor att lära in på en och samma dag känns oöverstigligt för henne. Så med hänsyn till mina känslor så lät hon bli dem för hon vet att jag blir lite låg om det blir fel. Och det blir det ju gärna när hon velar och inte vet var vi ska.

Vädret var perfekt för oss fyrbenta men mattarna gnällde emellanåt och sa att dom frös. Lilla tältet var med så vi blev omstoppade i våra burar med täcken och alla attiraljer inne i tältet så oss gick det ingen nöd på. Jag var ganska taggad och på bra humör och tyckte att det var festligt att äntligen komma ut på en agilitytävling. Här är det minsann andra bullar än att trava runt i utställningsringen för det tycker jag numera är dödstråkigt.

Vi började med agilityklassen. Matte tyckte inte att vi behövde "hoppa fram" så vi körde bara lite vanlig uppvärmning med promenad och sen lite massage och sen var det pang på rödbetan! Jag gick ut starkt men när vi kom till slalomen blev jag lite tveksam så där fick vi lite klydd. Och när det börjar klydda så blir det inte bättre när vi tar om så där ödslade vi ett antal sekunder och fick 10 fel. Bortsett från slalomen gick jag hur bra som helst så där hamnade vi på 11:e plats av 23 eller 25 ekipage. Jaja......inte superbra men inte värdelöst heller.

Sen blir det hoppklassen och där gick slalomen som en dans men sen hände en sak som gjorde att jag tvekade. När jag förväntades springa in i tunneln, typ ostbåge, för andra gången så hade matte tänkt göra ett framförbyte för att undvika att jag tog fel ingång men det hann hon inte! En tiondels sekunds tvekan från henne då gjorde att jag stannade till och då fick vi förargliga 5 fel där. Annars gick det som smort! Vi hade andra bästa tiden, bara en dryg sekund mer än vinnaren, så OM matte inte klantat sig där kunde vi haft segern (eller andraplatsen)som i en liten ask. Nu blev det en sjätteplats istället men det är inte fy skam heller. Fast kul hade det varit att komma hem med en rosett. En sån som min kompis Nisse fick med sig hem. Ni kan se på fotot att jag kastar längtansfulla blickar på hans rosett!

Sen på eftermiddagen softade matte och jag. Vi gled runt och snackade med folk, fikade, rastade oss och fotade och filmade våra kompisar. En härlig dag med andra ord!