Adjöss med 2011 och välkommen 2012!

Ja asså vae fasen jag haaaaar sagt till matte att hon ska skriva här men hon e ju alldeles hopplös. Håller på med en massa oviktigt strunt istället för att uppdatera min blogg. Bra att du sa ifrån Anneli för hon lyssnar inte på mig. Jag ska bjuda dig på mina godisar när vi träffas!

Vi har haft en underbart härlig nyårshelg ute i Hagestad på Österlen, och det blev av tack vare att matte är lite rädd för raketer. Här i stan skjuter dom som tossingar i flera veckor och om det tycker hon INTE. Som ni förstår så bryr ju JAG mig inte om sånt men tycker det är synd om matte som är skotträdd så man hänger ju med när hon flyr stan såklart. Iår har dom gubevars infört nya bestämmelser som säger att man bara får skjuta på nyårsafton mellan 16.00 och 04.00 men va fasiken hjälper det när dom som skjuter inte kan klockan och almanackan?

Mina kompisar Terra och Sixten har en morbror som har ett stooooort hus i Hagestad och han råkade lägligt nog vara bortrest över jul och nyår. Då bestämde deras matte Lena med min matte och min fjälla Zelma (jaaaaa jag vet, jag har många fjällor)och hennes matte Maria att vi skulle vara där över nyår och ha det skönt och mysigt.
Terra, Sixten och jag åkte iväg redan på torsdag middag och sen kom Zelma på fredagen. Terra och jag är jättegoda vänner och går hur bra som helst ihop. Sixten är en jättehygglig kille egentligen och jag har absolut inget emot honom på något sätt - bara han behåller sina långa ben hos sig själv och inte kommer och ska knuffas för då j-r i mitt lilla petithjärta ser jag rött. Han är ju snäll men sååååå himla barnslig och ska leka. Leka alltså - amen hallå - man e väl stor karl eller? Då leker man väl inte eller hur? Så då blir det lite hallå på oss och det blir en jädrans fart på mattarna kan ni tro. Och sen hux flux är det lugnt och fint igen, lika snabbt som det började. Zelmafjällan får ju tossingaryck ibland men där kan man ju se mellan tårna eftersom hon är tjej, en heeeelt annan sak jue!

Nåallafall så blev det ju strandpromenader så det stod härligan till och ni kan ju förstå vem som var duktig och fick gå lös hela tiden - ELLER HUR? Har faktiskt massa bildbevis.

På nyårsaftons förmiddag skulle det läggas spår minsann. Hahaha. Det var sagt morgon/förmiddag men ni skulle sett o hört mattarna. Herre min je vilken tid det tog innan dom hade stigit upp och frukosterat. Ja det blev nästan högan middag innan dom fick tummarna loss. Jag har faktiskt bara gått en 5-6 spår i hela mitt lilla petitliv och det var över 2 år sen tror jag bestämt. Tror ni min matte gjorde nån liten repetition? Anä - det kommer han ihåg hörde jag riktigt hur hon tänkte. Efter Lenas och Marias (som är erfarna spårläggare och hundförare) anvisningar lade matte ett kort litet spår med 3 snusdosor med korv i. Jag gick ut hårt och hittade den första - trots att matte hade noll koll - och sen när jag fick vittring på den sista så envisades matte med att jag skulle ta nr 2 först. Ja rörigt värre var det med en virrig och oerfaren spårmatte. Ovanpå alltihop hörde jag hon sa att hon inte tyckte att jag jobbat bra alls, men som tur var sa Lena o Maria att hon hade fel. Dom tyckte att jag jobbade jättebra (hallååååå - jag älskar er Lena o Maria) och dom hade säkert rätt. Tror ni inte det? Matte är ringrostig, ska se om jag kan få henne uppdaterad på spårkunskap för det är faktiskt kul!

På 12-slaget smälldes det lite raketer i gårdarna runtomkring men det var ganska långt från oss så matte var lugn och fin. Vi fyrbenta sov så det hördes och brydde oss inte det minsta. På landet kan dom både klocka och almanacka, där sköts det från 5 i 12 till kvart över ungefär precis som det ska va! Och varken förr eller senare. Ja med undantag för jägarna då som sköt som fasen på dagen när vi spårade men det hörs ju helt annorlunda och inget att bry sig om.

Sixten blev blixtkär i Zelma och var väldigt uppvaktande och det föll inte mig på läppen direkt, så emellanåt blev jag tvungen att upphäva min stämma för att dämpa honom i aktiviteten. Men konstigt nog hade det inte avsedd effekt. Man skulle faktiskt kunna säga att Sixten struntade fullständigt i mig och min reaktion, han behandlade mig som luft. Hade bara ögon för Zelma. Jaaa hon är en goding så jag förstår honom. Men men, hon åkte hem redan på söndagen tyvärr.

När vi andra körde hem på måndagen så stannade vi till på Ystads Brukshundklubb och gick en lång promenad i skogen där och det var jätteskönt. När vi kom tillbaks till bilen så åt matte och Lena var sin superdupermacka från Olof Victors som Lena hade köpt på vägen. Jag hade världens tur och fick smaka en liten bit.

Sen styrdes kosan mot Trelleborg. Även om jag tycker det är toppen att byta miljö och utforska nya marker så är det ändå härligt att komma hem till sitt eget bo igen!

Slutar med att önska alla mina vänner en riktigt, riktigt god fortsättning på det nya året! Säg till era mattar och hussar att vi alla ska ha ett toppenår i år. Och framför allt ska vi komma ihåg att det är vardagen som räknas - alla dom kuliga träningarna och härlig samvaro på långpromenader m.m. Och naturligtvis att vi får vara friska och krya. OM det sen går bra på en eller annan tävling så är det bara lite bonus och toppenkul såklart - men INTE det viktigaste!